Välkommen till Blekinge Diabetesförening.
Vad är Diabetes för något?Diabetes (Diabetes Mellitus) är inte en utan flera olika sjukdomar
med olika orsaker. Den gemensamma nämnaren är att sockerhalten i blodet
är för hög.
Vid diabetes typ 1 har kroppens egen produktion av insulin helt eller
nästan helt slutat att fungera.
Vid diabetes typ 2 kan kroppen fortfarande producera lite insulin, men
den mängd som produceras räcker inte för kroppens behov.
De båda diabetestyperna har många gemensamma drag men skiljer sig också
åt på viktiga punkter, till exempel hur de behandlas och orsaken till
att någon får sjukdomen. Oavsett diabetestyp är det främsta målet med
behandlingen att försöka upprätthålla en så normal blodsockernivå som
möjligt. Diabetes är en av de stora folksjukdomarna.
I Sverige räknar man med att det finns minst 350 000 människor med
diabetes.
Diabetes typ 1
Arvsgången
Arvsgången vid typ 1-diabetes är komplicerad och till stora delar
fortfarande okänd. Ett barn till en förälder med typ 1-diabetes löper
mindre än fem procents risk att också få sjukdomen. Om båda föräldrarna
har typ 1-diabetes ökar risken för barnet till mellan 10 och 20 procent.
Men nio av tio av alla barn som insjuknar har ingen nära släkting med
typ 1-diabetes. Cirka 50 000 människor i Sverige har sjukdomen.
Orsaker - symptom
Vid typ 1-diabetes har kroppens egen insulinproduktion helt eller nästan
helt upphört. Av någon anledning angriper och förstör kroppens
immunsystem de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln, vilket på
sikt leder till total insulinbrist. Symptomen visar sig först när 70-80
procent av de insulinproducerande cellerna förstörts.
De första tecknen brukar vara stora urinmängder, ökad törst och onormal
trötthet, ibland också viktnedgång. De stora urinmängderna beror på att
socker utsöndras med urinen genom njurarna och att sockret drar med sig
vatten. Törsten är en signal om de stora vätskeförlusterna med urinen.
Trötthet och viktförlust beror på allvarliga störningar i
ämnesomsättningen som också beror på insulinbristen. Varför
immunsystemet, som är till för att försvara kroppen mot infektioner,
angriper och förstör de egna insulinproducerande cellerna, vet man inte.
Många forskare menar att det krävs en kombination av dels ett ärftligt
anlag och dels någon yttre miljöfaktor, det spekuleras i om virus eller
kemikalier kan fungera som den tändande gnista som startar angreppet.
Behandling
Insulin förstörs om det kommer i kontakt med mag- och tarmkanalens
safter och det går inte att ta i form av tabletter. Enda sättet att
tillföra insulin till kroppen i dag är därför med någon form av
injektioner, men det pågår försök med att inhalera insulin bland flera
läkemedelsföretag. Alla människor med typ 1-diabetes behandlas med
insulin.
Kostnader
Insulin är kostnadsfritt för den enskilde, liksom de
förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen ett läkemedel
eller som behövs för egenkontroll av medicineringen, om de förskrivits
av läkare på grund av sjukdom.
Diabetes typ 2
Cirka 300 000 svenskar, eller tre-fyra procent av befolkningen, har typ
2-diabetes. Många har dessutom sjukdomen utan att veta om det. Risken
att insjukna ökar dramatiskt ju äldre du blir. Man räknar med att bland
dem som är över 75 år har minst tio procent typ 2-diabetes. Sjukdomen
blir allt vanligare, inte bara i Sverige utan över hela världen.
Arvsgången
Tvärt emot vad många tror är typ 2-diabetes mer ärftlig än typ 1.
Undersökningar av enäggstvillingar, som ju har exakt samma arvsanlag,
visar att om den ena får typ 2-diabetes löper den andra 90 procents risk
att också insjukna. Får en enäggstvilling typ 1-diabetes är risken för
den andra mellan 25 och 50 procent. Man räknar med att över en miljon
människor i Sverige, mer än 15 procent av befolkningen, bär på arvsanlag
för att utveckla typ 2-diabetes. Levnadsvanorna anses även spela en
viktig roll vid typ 2-diabetes där mat, övervikt och stillasittande har
betydelse för uppkomsten.
Orsaker - utbredning
Vid typ 2-diabetes är förmågan att producera insulin inte helt borta men
mängden insulin räcker inte för kroppens behov. Det beror framför allt
på två saker:
Dels förmår inte kroppen att svara med ökad insulinproduktion i
tillräcklig mängd när sockerhalten i blodet stiger efter exempelvis en
måltid.
Dels är själva vävnadernas förmåga att utnyttja det insulin som finns,
nedsatt, vilket innebär att det behövs en större mängd insulin för att
"öppna" cellen så att den kan ta emot blodets socker.
Många personer som har typ 2-diabetes är överviktiga och fetma är en av
orsakerna till att kroppscellerna förlorar sin känslighet för insulin.
Överviktiga som inte har typ 2-diabetes förmår att producera så mycket
insulin, upp till fem-tio gånger det normala, att blodsockret hålls på
normala nivåer trots den nedsatta känsligheten i kroppscellerna. De som
har diabetesanlag klarar inte detta, relativ insulinbrist blir följden
och blodsockret stiger.
Även när det gäller typ 2-diabetes finns det stora skillnader mellan
olika länder, men också inom regioner i till exempel Asien, Afrika och
Stillahavsområdet. Ofta ökar diabetes bland folkgrupper som lämnar en
traditionell livsstil, många gånger på landsbygden, och flyttar in till
städer. Ett annat livsmönster utvecklas i och med förändringen, och typ
2-diabetes kan följa. Hos till exempel Pimaindianerna i USA har över 30
procent av den vuxna befolkningen diabetes.
Debuten av typ 2-diabetes brukar vara mer smygande än vid typ 1, men
symptomen är desamma: ökad törst, stora urinmängder och trötthet. Många
har typ 2-diabetes eller är på gränsen till att få det utan att de
själva vet om det. Ofta upptäcks sjukdomen i samband med en vanlig
hälsokontroll där man undersöker blodsockret eller om det finns socker i
urinen.
Personer som har anlag för att få typ 2-diabetes kan hålla sjukdomen
stången så länge insulinbehovet inte är större än förmågan att producera
insulin. Om behovet ökar, till exempel när vikten går upp, kan den
kritiska gränsen passeras och sjukdomen bryta ut. Typ 2-diabetes ökar
kraftigt i länder där levnadsstandarden stiger, där folk börjar äta mer
- och framför allt mer fettbildande mat - samtidigt som de arbetar
mindre med kroppen.
För ungefär en tredjedel av alla människor med typ 2-diabetes i Sverige
består behandlingen av att lägga om matvanor för att gå ned i vikt samt
vardagsmotion. Viktminskningen gör att den egna insulinproduktionen
räcker till igen och ökad fysisk aktivitet förbättrar känsligheten för
insulinet. Blodsockernivåerna blir då mer normala.
Ytterligare en tredjedel behöver också tabletter för att hålla
blodsockret i schack. Medicinen stimulerar den egna insulinproduktionen
eller ökar vävnadernas känslighet för insulin.
Den sista tredjedelen behöver precis som människor med typ 1-diabetes
dagliga insulininjektioner, och på senare år har det blivit allt
vanligare att människor med typ 2-diabetes övergår till
insulinbehandling.